Tantrayukti - arthapatti, prasanga, viparyaya, ekanta

Av Prof. A. Rangaprasad Bhat
Arthapatti - 

यदकीर्तितमर्थादापद्यते सार्थापत्तिः. यथा- ओदनं भोक्ष्ये इत्युक्तेर्थादापन्नं भवति- नायं पिपासुर्यवागूमिति .सु.उ / 20.
yadakīrtitamarthādāpadyate sā`rthāpattiḥ | yathā- odanaṃ bhokṣye ityukte`rthādāpannaṃ bhavati- nāyaṃ pipāsuryavāgūmiti || Su.U / 20 ||

DAlhaNa: -
अर्थापत्तिमाह- यदकीर्तितमित्यादि. अकीर्तितम् अप्रतिपादितम् तदुदाहरणमाह- यथौदनमित्यादि. नायं पातुमिच्छुर्यवागूमित्यर्थ.सु.उ / 20.
arthāpattimāha- yadakīrtitamityādi | akīrtitam apratipāditam tadudāharaṇamāha- yathaudanamityādi | nāyaṃ pātumicchuryavāgūmityartha || Su.U / 20 ||

En artha eller objectthough när den inte direkt nämnts, fortfarande om det kan antas eller härledas indirekt att avla de kunskaper, processen för yukti involverade i att förvärva Jnana av objektet är känd som Arthāpatti yukti.
exempel -
En person vid säger - "odanaṃ bhokṣye - Jag kommer att njuta av odanam (kokt ris)", är det indirekt undertood av sig själv säga "nāyaṃ pipāsuḥ yavāgūmiti - vilket betyder - jag don` dricka yavāgu (ris välling)".

Den disjunktiva hypotetisk slutledning av sålunda erhållen kunskap är genom arthāpatti tantra yukti.

1. viparyayaḥ - Motsägelse :-
   यद्यत्राभिहितं तस्य प्रातिलोम्यं विपर्ययः. यथा- कृशाल्पप्राणभीरवो दुश्चिकित्स्या इत्युक्ते विपरीतं गृह्यते दृढादयः सुचिकित्स्या इति .सु.उ / 21.
   yadyatrābhihitaṃ Tasya prātilomyaṃ viparyayaḥ | yathā- kṛśālpaprāṇabhīravo duścikitsyā ityukte viparītaṃ gṛhyate dṛḍhādayaḥ sucikitsyā iti || Su.U / 21 ||

Viparyaya yukti (motsägelse) ses ha använts, - "när (synliga) ord i ett uttalande (yadyatrābhihitaṃ), förmedlar samtidigt en (dold) sekundär uttalande med ganska motsatt och annan betydelse (prātilomyaṃ iti viparītam), tillsammans med den ursprungliga betydelsen av den primära uttalande. (viparyayeṇa viparītameva gamyate- DalhaNA).
Exempel -Den uttalande - "kṛśālpaprāṇabhīravo - utmärglade, försvagade deprimerade personer är svåra att behandlas medicinskt (duścikitsyā). Genom viparyaya yukti, blir det underförstått att "dṛḍhādayaḥ sucikitsyā ITI - Personer med stark fysik, fysisk styrka och viljestyrka etc., är lätta att behandlas med läkemedel".

1. Prasaṅgaḥ - premiss:-

प्रकरणान्तरेण समापनं प्रसङ्गः, यद्वा प्रकरणान्तरितो योर्थोसकृदुक्तः समाप्यते स प्रसङ्गः.
यथा- पञ्चमहाभूतशरीरिसमवायः पुरुषस्तस्मिन् क्रिया सोधिष्ठानमिति वेदोत्पत्तावभिधाय, भूतचिन्तायां पुनरुक्तं- यतोभिहितं पञ्चमहाभूतशरीरिसमवायः पुरूष इति, स खल्वेष कर्मपुरुषश्चिकित्साधिकृत इति .सु.उ / 22.

prakaraṇāntareṇa samāpanaṃ prasaṅgaḥ, yadvā prakaraṇāntarito yo`rtho`sakṛduktaḥ samāpyate sa prasaṅgaḥ |
yathā- pañcamahābhūtaśarīrisamavāyaḥ puruṣastasmin KRIYA so`dhiṣṭhānamiti vedotpattāvabhidhāya, bhūtacintāyāṃ punaruktaṃ- yato`bhihitaṃ pañcamahābhūtaśarīrisamavāyaḥ purūṣa iti, sa khalveṣa karmapuruṣaścikitsādhikṛta iti || Su.U / 22 ||

Slutet på förklaringen av en primär monografi (prakaraṇāntara) i ett kapitel som leder till början av den seconday premissen förklaras i ett annat kapitel, och det byproviding slutsatsen (samāpanaṃ) för det primära monografin beror på anpassning av Prasaṅgaḥ yukti.

Den Prasaṅgaḥ yukti gäller även till en situation där in "när samma väsen ämne upprepas i olika ord på olika platser (som hänför sig till samma ämne).

Exempel - Under kapitlet "Vedotpatti" i Sutra-Sthana det blir förklarade om en primär monografi om Purusha att, - ’Purusha är kombinationen ofthe pañcamahābhūta och śarīri (själen). Eftersom de fysiologiska karman uppstå i Purusha blir han föremål för behandling (för att upprätthålla de fysiologiska karman i hans kropp att inte få omvandlas till patologisk karman).

Mer eller mindre samma version av uttalandet blir upprepas i "BhUtavidyA" kapitel som en sekundär monografi eller premiss, varvid det blir anges som "yato`bhihitaṃ pañcamahābhūtaśarīrisamavāyaḥ purūṣa iti, sa khalveṣa karmapuruṣaścikitsādhikṛta iti". Och så det blir slutsatsen att Karma Purusha som är en livade människa är adhikrta att genomgå chikitsa, när han möter några hälsofrågor.

Ett annat exempel:;

snehavirekādhikārayornavajvarī niṣiddhaḥ, punarjvarādhikāre taruṇajvariṇaḥ snehaśodhane niṣiddhe iti adhikaraṇe`ntaritasyarthasyāsakṛduktiḥ.
Hit den primära monografi isSnehana karma. Den sekundära premiss som ger en avgörande kunskap är jvara.In det chapte av Sneha adhikAra Det blir anges som "Snehana är kontraindicerat anges i Nava jvara (akut feber)". Samma uttalande som premiss aka Prasaṅgaḥ får sluta i jvara adhikAra var i Ö DESANALYS speglar följande slutsats "i Taruna jvara (akut feber) är Sneha shodhana contra anges".

1. Ekāntaḥ - oföränderlig regel -

यदवधारणेनोच्यते स एकान्तः. यथा- त्रिवृद्विरेचयति, मदनफलं वामयति (एव) .सु.उ / 23.
yadavadhāraṇenocyate sa ekāntaḥ | yathā- trivṛdvirecayati, madanaphalaṃ vāmayati (eva) || Su.U / 23 ||

Ekāntaḥ yukti är den term som används för att beteckna en sak som är konstant och säker i varje enskilt fall. Exempel - Trivrit orsakar laxering, och Madana phala producerar kräkningar.