Tantrayukti - adhikarana, yoga, padartha

Av Prof. A. Rangaprasad Bhat

2.Yogaḥ -
येन वाक्यं युज्यते स योगः. यथा- ’तैलं पिबेच्चामृतवल्लिनिम्बहिंस्राभयावृक्षकपिप्पलीभिः.
सिद्धं बलाभ्यां च सदेवदारु हिताय नित्यं गलगण्डरोगे`.
इत्यत्र तैलं सिद्धं पिबेदिति प्रथमं वक्तव्ये तृतीयपादे सिद्धमिति प्रयुक्तं, एवं दूरस्थानामपि पदानामेकीकरणं योगः .सु.उ / 9.yena vākyaṃ yujyate sa yogaḥ | yathā- ’tailam pibeccāmṛtavallinimbahiṃsrābhayāvṛkṣakapippalībhiḥ |
Siddhaṃ balābhyāṃ ca sadevadāru hitāya nityaṃ galagaṇḍaroge` |
ityatra tailam Siddhaṃ pibediti prathamaṃ vaktavye tṛtīyapāde siddhamiti prayuktaṃ, EVAM dūrasthānāmapi padānāmekīkaraṇaṃ yogaḥ || Su.U / 9 ||

Termen ’Yoga" är bindning eller sammanslagning av ord eller meningar tillsammans. Till exempel - en olja bearbetas med amṛtavalli, nimbi, hiṃsrā, abhaya, vṛkṣaka, pippalī de två typer av Bala och med devadāru bör förskrivas för att dricka i alla fall av Gala-Ganda. Här den primära tanken är ’Siddhaṃ pibet`i.e bör kokas och tas internt -. Faktiskt ordet ’Siddham` används i den tredje kvartett av versen (tṛtīyapāde), som nämns långt bort från ordet `Pibet` skriven i början (prathamam) av straffet.
Metoden för sammanslagning eller bindning av två olika ord, som nämns vid två olika linjer av en vers kallas en Yoga.

3. Padārthaḥ -
योर्थोभिहितः सूत्रे पदे वा स पदार्थः पदस्य पदयोः पदानां वार्थः पदार्थः- अपरिमिताश्च पदार्थाः.
यथा- स्नेहस्वेदाञ्जनेषु निर्दिष्टेषु द्वयोस्त्रयाणां वार्थानामुपपत्तिर्दृश्यते, तत्र योर्थः पूर्वापरयोगसिद्धो भवति स ग्रहीतव्यः-
यथा- ’वेदोत्पत्तिमध्यायं व्याख्यास्याम` इत्युक्ते सन्दिह्यते बुद्धिः- कतमस्य वेदस्योत्पत्तिं वक्ष्यतीति, यतः ऋग्वेदादयस्तु वेदाः-
’विद विचारणे, विद्लृ लाभे, `इत्येतयोश्च धात्वोरनेकार्थयोः प्रयोगात्, तत्र पूर्वापरयोगमुपलभ्य प्रतिपत्तिर्भवति- आयुर्वेदोत्पत्तिमयं विवक्षुरिति- एष पदार्थः .सु.उ / 10.

yo`rtho`bhihitaḥ sūtre Pade va sa padārthaḥ padasya padayoḥ padānāṃ vā`rthaḥ padārthaḥ- aparimitāśca padārthāḥ |
yathā- snehasvedāñjaneṣu nirdiṣṭeṣu dvayostrayāṇāṃ vā`rthānāmupapattirdṛśyate, Tatra yo`rthaḥ pūrvāparayogasiddho bhavati sa grahītavyaḥ-
yathā- ’vedotpattimadhyāyaṃ vyākhyāsyāma` ityukte sandihyate buddhiḥ- katamasya vedasyotpattiṃvakṣyatīti, yataḥ ṛgvedādayastu vedāḥ-
’Vida vicāraṇe, vidlṛ lābhe, `ityetayośca dhātvoranekārthayoḥ prayogāt, tatra pūrvāparayogamupalabhya pratipattirbhavati- āyurvedotpattimayaṃ vivakṣuriti- ESA padārthaḥ || Su.U / 10 ||

Termen "Padartha" är ordet som imples eller anger den distinkta innebörden av en dravya eller föremål. Padarthas är oändliga till antalet.

Några exempel -
en) Sneha, Sveda, añjanen när de nämns i en mening skulle varje innebära två eller tre betydelser (som kan ses i en ordbok) - vid sådana tillfällen, bör innebörden av ordet gripas så att synkronisera och överensstämmer med tidigare eller senare ord som används över detta sammanhang av vers i texten. Denna regel bör tillämpas i grasoping och analysera varje verser av samhitas eller Tantras av Ayurveda.
I ovannämnda sammanhang snehasvedāñjanen, de "Sneha" skall förstås som den Snehana pUrvakarma och inte som blandness, ömhet, kärlek, fastsättning, förkärlek eller tillgivenhet för, vänskap etc betydelser som ses i ordboken.
De "sveda" men har flera synonymer enligt det shabdakosha (lexikon) som svettning, svettiga, arbetande, värme, värme, något instrument eller botemedel för att orsaka svett (D.v.s.en diaphoretic, svettdrivande) etc., kontext padasya Artha ska tas som Svedana pUrvakarma endast.
Liksom klokt ordet "Anjana" har följande synonymer få nämns i shabda koshAs, nämligen. - ett slags inhemska ödla, namn en fantastisk orm, namnet på ett träd, ett berg, en kung av mithilā- av elefanten i väst eller sydväst kvartalet, ögonvatten som appliceras på ögonfransarna, bläck, natt, brand etc,

Från och med det sammanhang i den ovan citerade exemplet på - "snehasvedāñjana" - ordet "Anjana"innebär den specifika innebörden av kollyrium appliceras på ögonfransarna. Kunskapen om vilka blir möjligt först när vi kontrollerar och MOTCHECKNING genom att titta in i orden nämns före och efter att förekomsten av Pada "snehasvedāñjana" att avla den exakta ramen för versen.

b) Liksom klokt, i meningen "Vedotpattim VyAkhya syamah" vars innebörd översätter muntligen i "vi ska samtal om ursprung Veda"- användningen av ordet "Veda" skulle fördunkla att förstå, vilken av Vedas kallas att discoursed på? Orsaken är, är ordet Veda tecken på RG-Yajur-Senma-Atharvana veda etc, också.

Med detta sagt, om vi skulle försöka förstå att uttrycket (Veda) analog med föregående eller efterföljande användning av uttrycket kan vi härleda roten ’vid` för ordet `Veda`. Rotordet (penda genom Dhātupāṭha) initialt gör oss att förstå det som ’Vicharana" (diskussion) eller ’Vindati" (att få). Vid introspektion, kan vi logiskt kommit fram till att ämnet ska discoursed på är ursprunget till Ayurveda, eftersom vi läser en Samhita eller tantra eller avhandling i samband med Ayurveda Chikitsa paddhati.